Knowledge is of great importance for organizations and it is seen as an important competitive advantage to effectively preserve knowledge within an organisation. The upcoming retirement of employees born in the 1940s poses a threat because it is believed to result in a knowledge drain. The problem of preserving knowledge within the organization lies in the fact that it is partly tacit, and therefore not possible to write down or communicate in words. The purpose of this thesis is to investigate how tacit knowledge is created in the Swedish Ministry for Foreign Affairs and the implications thereof. We examine the following research questions: Of what significance is the creation and reproduction of tacit knowledge for the Swedish Foreign Ministry? Which factors influence the creation and reproduction of tacit knowledge and why? A case study of the Swedish Ministry for Foreign Affairs has been conducted.

Today we are living in a knowledge-society where knowledge sharing is of utmost importance for companies in order to keep their competitiveness. Therefore, it is a much debated issue - in both the academic and the corporate world - in what way one should handle the knowledge which continuously is created within companies. The aim of this study is to describe how practitioners share tacit knowledge within a large knowledge company. By that we aim to get an answer to how the chosen theoretical models regarding tacit knowledge relate to the empirical world. In this study we will focus on tacit knowledge in contrast to explicit one.

Tacit knowledge refers to the knowledge that is located inside individuals; it is not expressed or written like explicit knowledge. Inherently, tacit knowledge is often limited solely to one person and consequently individually based. Project based companies need to acknowledge the importance of transforming tacit knowledge into explicit in order to preserve the knowledge inside the organisation. If the knowledge is not transformed, there is a great risk of losing the knowledge when a key individual leaves the organization.One way of transforming the tacit knowledge is through Nonaka?s and Takeuchi?s knowledge spiral.

Kunskap är en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher så som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en människa utgörs av den tysta kunskapen, som är den kunskapen som är personlig och svår att uttrycka. Genom att skapa en bättre förståelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser på ett bättre sätt. Därför krävs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda på vad den tysta kunskapen är och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen.

The right usage of tacit and explicit knowledge is becoming increasingly important for businesses worldwide. This thesis searches the answer to how management consultants tackle the challenges originating from converting this type of knowledge into codified use. With the help of a case study analysis it was possible to gain special insight into the processes of knowledge collection, codification and re-usage at a major organization built upon knowledge utilization. In order to provide the reader with a wider picture, the main subject of the study has been analyzed from two perspectives: a practice based and an objective based perspective. Furthermore, two different types of knowledge, tacit and explicit have been differentiated and studied in relation to each other, to gain a better understanding of their origin and conversion process.

Title: Eurythmics, and building boats -A study in tacit knowledge.The education of eurhythmics at Malmö Academy of Music, is a program where a major part of the tutoring is oral; very little written information about the method is used. This essay will examine the forms in which the current knowledge base exists, as well as the methods in which this information is transmitted from teacher to student, and in which form the knowledge about the method of eurhythmics is existing. The tools for analysis are the theories on tacit knowledge. Interviews and written surveys are used as qualitative research methods. The content of these interviews and surveys are presented in the results chapter.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnås genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska Tacit kunskap, det vill säga den kunskapen som finns i de anställdas sinnen.Från år 2010 och fyra år framåt förväntas en stor utmarsch av 40-talister från den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att få konsekvenser på arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.Syftet med uppsatsen är ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras.

Den tysta kunskapen karaktäriseras ofta av att det är abstrakt och svårt att definiera vilket har gjort att detta benämns som ?tyst?. Denna studie har som syfte att undersöka medarbetares uppfattning om hur dem upplever att kunskapsöverföring sker och om medarbetarna reflekterar själva över tyst kunskap. Vidare är syftet att undersöka hur den tysta kunskapen kan synliggöras och tillvaratas inom deras arbetsplats. Vi har i vår studie använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fyra respondenter.

The aim of this study was trough qualitative interviews with teachers and counsellors in Swedish schools, to study their experiences and perceptions of non suicidal self-injury (NSSI) in adolescents. During the study three teachers and three counsellors who worked in four different schools were conducted. The theoretical approach that was used is Michael Polanyis theory tacit knowledge. The outcome of the study was that schools did not seem to talk about NSSI as a problem and the teachers knowledge about it had come from own experiences meeting adolescents whit NSSI. The interviewed teachers and counsellors felt it hard to define NSSI, they mainly referred it to someone who cut themselves.

Ingången till ämnesvalet är att jag varit yrkesverksam som målare. Studiens syfte är att undersöka hur elever på gymnasieskolans målarprogram formulerar sig om och synliggör sin kunskap inom spacklingsarbete. Ett delsyfte är att undersöka hur bedömning av elevers kunskap inom spacklingsarbete kan förbättras samt att försöka ta reda på vilket sätt kan man förbättra möjligheten för bedömning inom tyst kunskap. I detta fall valde jag att fokusera på spackelkvallitet beroende på att det dels är en central brytpunkt men även att det är relevant för mitt kommande roll som yrkeslärare.Ett centralt begrep i studien är tyst kunskap. Schön skriver om tacit knowledge som kan översättas till tyst kunskap liksom Polanyi.

Sammanfattning Titel: Processer för Know-how transfer Seminarium: 2007-01-16 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi 10p Författare: Emma Salde och Kristina Korelic Handledare: Carl R Hellberg och Anette Svingstedt Nyckelord: Know-how transfer, Tacit kunskap, process, inlärning och kommunikation Problem: ? Varför satsar man på know-how transfer? Finns det någon speciell anledning eller faktor som påverkar företag till att genomföra detta? ? Hur går man tillväga för att samla den know-how som finns inom ett företag och skapa en produkt - tjänst av den som man säljer till kunder? ? Vad finns det för svårigheter och kritiska faktorer som påverkar denna process? Syfte: Syftet är att beskriva och analysera processen för know-how transfer. Metod: Vårt tillvägagångssätt har varit en fördjupning av de teoretiska studierna med komplement av intervjuer med två olika företag som är verksamma inom know-how transfer. Innan intervjuerna genomfördes så gick vi igenom sekundärdata. Vår empiriska undersökning är av kvalitativ karaktär, med frågeschema som utgångspunkt.

The aim of this study was to examine what knowledge social workers express about home visits in child welfare investigations and how they know what to do. Sixteen social workers who work with social investigations concerning children were asked to discuss the topic home visit in three focus group interviews in three different municipalities in southern Sweden. The social workers in our focus group interviews mainly discussed the purpose of the home visit, what social workers do during home visits and furthermore their opinions about guidelines and policy documents regarding the home visit.  To get an understanding of what type of knowledge is the basis for social workers use of the home visit, we used Polanyi's concept of 'tacit knowing' as well as the Aristotelian theory of knowledge containing three forms of knowledge, that is, episteme, techne and fronesis. We found that the displaying of ?tacit knowing? was a consistent feature in all groups, as they had difficulty expressing their knowledge use.

This paper aims to provide a description of how knowledge can occur in Apoteket AB, anorganization that is operating on the Swedish pharmacy market. The purpose of this paper isalso to describe how the organizational learning occurs in the organization, and how theoutcome of this learning can be stored in the organizational memory. This subject is ofinterest since Apoteket AB experience changes in their external environment in that they nolonger have monopoly to sell pharmaceuticals on the Swedish pharmacy market. Earlierresearch claims that organizations need to develop new knowledge in order to take action, andthis development needs to be supported by the management within the organization.The collection of primary data was done by two qualitative interviews with employees withinthe organization of Apoteket AB.Our conclusions are that knowledge can occur in many forms, such as tacit and explicitknowledge. The vast majority of the knowledge within the organization is the information thatcan be found in the electronic database Aponet within Apoteket AB, and that is useful for theemployees in their daily work, and therefore is known as explicit knowledge.

Denna studie syftar till att inom fältet knowledge management, samt ur ett situerat lärandeperspektiv, skapa en ökad förståelse för hur medarbetares tysta yrkeskunnande synliggörs, delas, integreras och reproduceras i organisationen. För att möjliggöra undersökandet av detta syfte har tre frågeställningar definierats;I vilka situationer synliggörs tyst yrkeskunnande?Hur delas tyst yrkeskunnande?Vilken roll spelar organisationskulturen för delande av tyst yrkeskunnande?Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer på det undersökta fallföretaget. Resultatet från intervjuerna har analyserats med utgångspunkt i Säljös (2005) situerade lärandeperspektiv, Alvesson & Kärremans (2001) modell Four Knowledge Management Approaches samt Nonaka & Takeuchis (1995) SECI-modell. Studiens resultat visar att det förekommer tyst yrkeskunnande i verksamheten och att detta kunnande i stor utsträckning handlar om organisationskännedom, relationsmässiga kunnanden samt identifiering med förebilder.

Klinisk blick är en term som frekvent återkommer under sjuksköterskeutbildningen och i klinisk verksamhet. Den återfinns ofta i samband med klinisk bedömning och somen övergripande beskrivning av en patient. Endast antydda betydelser har framkommit och då tätt knutna till andra termer och processer. Syftet med studien var attundersöka komponenterna intuition och tyst kunskap som delar i sjuksköterskans kliniska blick. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades.